För 8 år sen (ikväll) hade jag min sista fylla

11 februari. Ett datum som är väldigt viktigt för mig. Ett datum som är förknippat med ångest, lättnad och tacksamhet. 11 februari 2010 var nämligen kvällen då jag hade min sista fylla. Ikväll för åtta år sen hällde jag alltså för sista gången (förhoppningsvis i livet) i mig massor av alkohol. Jag blev som vanligt aspackad och kunde knappt säga en sammanhängande mening eller stå på benen. Så klart blev jag utsläng också, från flera klubbar, som vanligt. Men kvällen började lugnt. Jag lovade alla omkring mig att jag inte skulle dricka eftersom jag precis börjat ta tag i mina problem på riktigt. Efter två-tre år av mediciner, samtal med alkoholterapeuter, otalig försök till att kontrollera mina fyllor och mitt drickande var jag nu redo, på riktigt, att söka hjälp. Det trodde jag i alla fall. Jag trodde att jag hade nått min botten, att jag inte kunde överleva mer och att jag var redo att göra allt som krävdes för att få bli nykter. Men så var det inte. Jag var tydligen inte klar. Jag behövde överbevisa mig själv ytterligare en gång till.

Ju fler timmar som gick av kvällen desto svårare var det att hålla vad jag sagt. Mina hjärnspöken började komma fram och de berättade för mig vilken otroligt bra idé det är att dricka. Ett annat hjärnspöke förklarade för mig att jag visst kunde dricka med måtta, att den här gången skulle det gå bra. Jag kämpade med att inte lyssna, jag låtsades som jag inte hörde men jag hörde allihopa och jag ville inget mer än att värma min kalla själ med stark sprit. Jag tänkte på vad alla sa runtomkring mig ”Det är väl vara att inte dricka så mycket. Sluta innan du blir för full”. Men de här personerna fattade ju inte hur det låg till. De fattade inte VAD som hände i mig när jag drack. Att när jag drack första glaset fanns det inget stopp. Att det var då mina hjärnspöken kom och tog över. Att det inte längre var jag som bestämde. Men deras röster ekade i mitt huvud och jag började fundera på om jag verkligen hade försökt på riktigt. Väl medveten om att jag hade testat allt som gick för att dricka normalt började min hjärna få in mig på ett annat spår. Min uppmärksamhet gick från att lyssna på min friska sida som sa att jag inte skulle lyssna på mina hjärnspöken, som berättade för mig att jag INTE kan hantera alkoholen, att det INTE är en bra idé att dricka, att jag är klar med det här nu, till att tjuvlyssna mer och mer på vad mina hjärnspöken hade att säga. När jag börjat rikta min uppmärksamhet dit var det kört. Jag visste på en sekund att jag skulle dricka och det gjorde mig lugn. Alla känslor om att jag skulle sluta dricka blev som bortblåsta och jag kunde inte tänka på något annat än att få i mig de första klunkarna.

Med en öl i kroppen fanns det ingen återvändo. Jag hade väckt alla mina hjärnspöken till liv och de var törstiga allihop. Jag hade ingen chans att sluta dricka i tid, att dricka med måtta eller köra varannan vatten. Det enda som gällde var att hälla i mig mer och mer alkohol. Jag kände som vanligt inte av när jag gick över gränsen från påverkad till aspackad. Inte heller när jag gick från aspackad till black out. Och som vanligt slutade denna kväll i kaos och dagen efter började med ångest, självmordstankar och borttappade saker. Jag ville inte mer nu. Jag orkade inte mer. Jag ville bara få slut på allihopa. Jag ville bli lycklig. Jag ville må bra. Jag ville förändra och för första gången var jag villig på riktig. Även om kvällen inte var annorlunda från en ”vanlig” festkväll och inte heller var en av de värsta kvällarna som när jag vaknat upp på sjukhus eller i trappuppgång, så var detta min botten. Jag var klar nu. Jag hade överbevisat för mig själv tillräckligt många gånger att JAG KAN INTE DRICKA ALKOHOL. Och vad jag inte visste då så vaknade jag upp till 12 februari som skulle bli min nykterhetsdag. Och i morgon, fast åtta år senare, vaknar jag upp för att fira mina åttonde nykterhetsårsdag. En känsla som inte går att beskriva. En tacksamhet som är större än allt. Hela mitt liv hänger på min nykterhet och jag kan knappt förstå hur jag lyckats skapa det liv jag har i dag. Jag är så tacksam för varenda litet steg på vägen och mitt hjärna svämmar över dessa dagar då jag får fira den viktigaste dagen på året.

Självklart kommer jag fira här på bloggen och det väntar ett långt inlägg till er om detta i morgon. Hoppas vi ses då! Nu ska jag snart gå och lägga mig och innan jag somnar kommer jag (som jag gör varje kväll) tacka för att jag fått vara nykter i dag.  Sov gott och Dream big!

Kommentarer

  1. tora

    Så stark text. Tack för att du vill dela med dig av detta 🙂 Blir inspirerad av tanken att det är upp till en själv att välja vägriktning. Så enkelt att skratta bort ”oj, haha det där gjorde jag visst när jag var full”, och liksom ta bort sitt egna ansvar.
    Så logiskt egentligen att Inte vilja ha i sig något som gör att vi inte kan kontrollera vårt beteende!
    Viktigt att vi vågar berätta om de sidor som skaver, eller har skavt. Alla bär vi på något. Ha en fin dag 🙂

  2. Anna

    Detta är så himla bra och viktigt att skriva om. Heja dig för att du vågade! Jag är så imponerad över din resa. Den ger liv och lust och en liten vink om att allt är möjligt. Fortsätt sprida din erfarenhet, dina tankar och funderingar. Vi behöver pausa från allt brus runt omkring.

  3. Lize-Lotte

    Fantastiskt ! jag har skrivit förut ngr rader om detta. Du är en förebild !! du är mycket yngre än dig men jag läser din fantastiska blogg. Jag hoppas många många läser och inspireras över dig och ditt val att inte dricka alkohol. Idag är det ju på var och varannan blogg – hur läckert allt är drinkar, bubbel och vin. Jag jobbar själv som kostrådgivare och med sockerberoende och vet att i stort sett har dom flesta som dricker mycket har problem med socker. Det ena ger det andra. Sprid din glädje kring detta med EJ ALKOHOL ! heja vi måste ha kul och trevligt utan detta. Grattis till dig ! från mig som avstår och njuter av livet i stället.

    1. josefindahlberg
      josefindahlberg

      TACK!! Underbart <3 Och ja, jag har helt klart problem med socker också så hänger nog ihop!

      Ha en fantastisk dag! KRAM

  4. Elin

    Idag firar jag fyra månader nykter efter att haft en liknande förhållande till alkohol som dig! Så glad att jag snubblade in på din blogg och dina inlägg om alkohol när jag behövde inspiration. TACK

×

Josefin Dahlberg

Hej sunshine!

Glittra till din mejlinkorg – Signa upp dig på mitt nyhetsbrev!