8 år nykter i dag ❥ Viktigaste beslutet i mitt liv!

Den 12de februari 2010 vaknade jag upp bakis på fel ställe med grov ångest, ett dunkande huvud och utan plånbok. Min första tanke ”Nej, inte igen…”. Det hörde lixom inte till ovanligheten att jag vakande upp på det här sättet efter en utekväll. Men det jag inte visste då var att det var sista gången det skulle hända. Jag hade sökt hjälp för mina alkoholproblem i över två år men jag hade inte varit redo att ta emot hjälpen eller förstått att avstå helt från alkoholen var den enda lösningen.

I dag vaknade jag upp till min åttonde nykterhetsdag, den viktigaste dagen på året för mig. För att bli nykter är mitt livs viktigaste beslut. Det var en vändning i livet som jag gjorde redan som 20åring men som kommer vara det viktigaste jag gjort i hela mitt liv. Jag är 100% säker på att allt jag har i dag hänger på min nykterhet och att om jag börjar att dricka igen så kommer allt sakta men säkert att falla sönder. Därför är det så otroligt viktigt för mig att uppmärksamma den här dagen och påminna mig själv om varför jag tog detta beslut. Påminna mig själv om att ta beslut om att vara nykter om och om igen för jag har aldrig någon garanti. Jag vet av andras erfarenheter att den dagen man tar sin nykterhet för givet är dagen man står med ett glas i handen igen inte långt borta. För det är så den här sjukdomen fungerar.

Och ja, alkoholism är en sjukdom. Den kan drabba vem som helst oavsett kön, klass eller ålder. Men den ser olika ut, precis som alla sjukdomar. Det finns inget facit men det finns några saker som avgör om du har sjukdomen eller inte. Jag prickar av de flesta punkter på den listan för jag KAN INTE dricka med måtta. Jag har gjort otaliga försök för att få till den ”normal” fylla men gång på gång har jag blivit motbevisad att jag inte klarar av det. Många kan tycka att personer med alkoholproblem har dålig karaktär ”Hur svårt kan det vara? Det är ju du som dricker, det är väl bara att inte dricka så himla mycket?” men så enkelt är det inte. För mig och för de personer som har samma sjukdom är det inte vi själva som bestämmer över alkoholen, den bestämmer över oss. När vi tagit första klunken har vi tappat kontrollen och är i alkoholens händer. Mitt merbegär kickar igång vid första glaset och talar om för mig att dricka mer och mer. Det kanske är svårt att förstå om man inte själv har den typen av problem men vi känner nog alla någon. Någon som inte ”borde” dricka. Det finns oftast någon i klassen, på jobbet eller i släkten som inte kan hantera alkoholen. Vi känner dem som har förlorat allt pga av alkoholen. Om det nu bara hade varit att ”ta det lite lugnare med spriten” hade dessa personer verkligen gått så långt att de förlorade allt? Nej, förmodligen inte. Det är precis som jag maktlösa inför alkoholen. Därför har det avgörande för mig när jag förstod att jag inte kan lära mig att dricka normalt.

Men som sagt ser det otroligt olika ut. Många dricker sig till sin sjukdom och därför tar det längre tid för dessa personer att inse sitt problem men för mig stod det klart när jag började dricka. Jag var annorlunda än mina kompisar, jag kunde inte hantera alkoholen oavsett hur mycket jag försökte. Och att det skulle ha med disciplin att göra tror jag inte alls på, jag har disciplin och det bevisar jag genom att jag i dag har varit nykter i åtta år. Mitt problem var att jag trodde att jag kunde vinna över alkoholen. Att jag kunde kontrollera den men det var först när jag förstod att jag inte kunde dricka över huvud taget som min disciplin fungerade. Men jag var tvungen att testa det mesta innan jag förstod att jag var tvungen att bli helt nykter. Redan som 15åring satte jag och mina vänner upp regler för mitt drickande. Redan som 18åring sökte jag hjälp för första gången. Jag pratade med alkoholterapeuter och åt medicin men inget fungerade. Eftersom jag inte var redo för att förstå att det var nolltolerans som krävdes försökte jag på egen hand igen men allt blev bara värre och värre. Mina minnesluckor som jag haft sen jag började dricka blev längre och längre och mina konsekvenser av mitt drickande blev större och större.

Jag gjorde saker jag ALDRIG skulle gjort nykter. Jag vaknade upp på sjukhus, i trappuppgång, gjorde bort mig gång på gång och behandlade mina vänner, familj och pojkvänner på ett sätt som fick mig att bli sängliggandes av min ångest. Och med åren blev ångesten en del av min vardag. Den kom inte bara i samband med att jag drack utan den fanns alltid där. Jag skämdes, ville inte leva och drömde mig bort till ett lycklig liv som jag någonstans visste var möjligt. Men jag visste inte vägen dit. Jag visste inte vad det var för fel på mig. För jag visste inte att man kunde bli helt nykter och jag visste inte att man som ung tjej kunde vara alkoholist. Jag gömde mig bakom bortförklaringar och skyllde på min pappa som var alkoholist.

Ända sen jag var liten har jag haft som ett svart hål inom mig. Ett hål som jag försökt att fylla med allt möjligt. Alkohol, bekräftelse, killar, shopping men oavsett hur mycket jag drack, fick bekräftelse, träffad killar eller shoppade blev mitt hål aldrig fyllt. Det blev bara större och större och till slut kändes livet hopplöst. Min tro på att ett lycklig liv fanns tillgängligt för mig försvann och jag kände att jag lika gärna kunde dö. Min ångest åt upp mig inifrån och vissa dagar kunde jag knappt andas. Jag ville bara fly i väg och sluta känna dessa känslor. Vilket jag gjorde med hjälp av ännu mer alkohol.

De första glasen var som att besöka himmelriket. Min mörka själ lös upp, min ångest försvann och jag kände mig för en stund både älskvärd och oövervinnelig. Men när jag gick över gränsen (som jag nästan alltid gjorde) vände allt och mina vanliga känslor kom tillbaka och de förstärktes av alkoholen. Min ångest blev ohanterlig och det ända som funkade var att dricka ännu mer tills jag fick en black out. Jag hade minnesluckor nästa varje gång jag drack de två sista åren. Och under dessa timmar gjorde jag saker som jag fick sota för mina nyktra dagar. Jag kände mig mer och mer värdelös. Jag gjorde bort mig på jobbet, inför mina vänner, pojkvänner och fler och fler av mina nära och kära tog avstånd från mig för de inte orkade mer.

Men så kom vändpunkten, poletten trillade ner och jag förstod att ingen bara kommer att ge mig ett lyckligt liv utan att jag själv måste skapa det. Makten ligger i mina händer och det är upp till mig vilket liv jag vill leva. Jag blev nykter och jag började leva på ett nytt sätt. Jag gjorde det jag behövde för att hålla mig nykter och släppte sen taget om resten. Jag började tro på att allt har en mening, att det finns något större än mig själv som jag inte kan styra över, att jag haft ett syfte här på jorden och att jag, om jag håller mig nykter, kommer få det liv som är meningen att jag ska ha. Ett lyckligt liv. Och det har vistats sig vara rätt.

Sen den första dagen på min nykterhet har mitt liv blivit bättre och bättre. Jag som trodde att mitt liv skulle vara över om jag slutade dricka. Jag som trodde att jag aldrig mer skulle kunna ha kul, skulle känna mig utanför och gå miste om så mycket. I stället har jag sen jag blev nykter haft mina roligaste dagar, aldrig känt en sån gemenskap med andra och fått uppleva så mycket saker som jag aldrig skulle gjort annars. Jag vet att detta är det viktigaste beslutet jag tagit och jag vet att det är avgörande om jag ska få leva ett lyckligt liv.

Genom att bli nykter trots min problematik har jag bevisat för mig själv att jag klarar mer än jag tror. Att jag är kapabel till att skapa det liv jag vill leva och att allt är möjligt. Och jag är så OTROLIGT tacksam över att jag kunde göra detta redan om 20åring, det är ju helt galet och helt fantastiskt! Jag drack min första droppe sprit när jag var 10 år (jag var tidigt med allt och gjorde redan som liten galna saker för att fylla det svarta hålet inom mig) så jag hade ju druckit i halva mitt liv när jag blev nykter även om jag var så ung. Och tänkt vad jag har vunnit på det! Jag vill inspirera så många jag kan till att vända livet så tidigt man kan. Det är aldrig varken för sent eller för tidigt att söka hjälp!

Utöver att jag kan överleva känslomässigt som nykter har min nykterhet otroligt många fördelar, jag ska skriva ett inlägg om det på bloggen i veckan men vill dela med mig lite redan nu. Att vara 100% med i livet all min vakna tid var en helt ny grej för mig. Jag som drack tre, fyra, fem kvällar i veckan mina sista år hade ju måååånga timmar på en vecka som jag inte ens kom ihåg, som jag var i mina black outs. Vilket är HELT JÄVLA GALET! Tänk om jag skulle ha det så nu, om någon sa till mig att ”den här veckan kommer du inte att minnas vad du gör tre av kvällarna. Du kommer inte ha en aning om hur du tog dig dit där du vaknar upp, vem personen bredvid dig är, var din väska är eller när du sa hejdå till dina vänner igår”. DET ÄR JU HELT SJUKT! Det låter ju som en märklig sjukdom eller virus. Och ja, det är precis vad alkoholen är för mig. För detta händer om jag dricker, varje jäkla vecka.

I dag när jag sitter här och skriver känner jag kraften inom mig växa, den blir som allra starkast dagar som denna. Och denna kraft är en annan fördel med att vara nykter. För att ha ett beroende, problematik – i det finns det en jäkla kraft och om man vänder den till något positivt i stället kan man skapa en jäkla massa grejer. Jag är så otroligt glad att jag kunde vända min kraft så tidigt i livet så att jag kan skapa mig det liv jag vill ha och förtjänar. Jag är så glad över att jag sökte hjälp om och om igen för att till slut inse vad jag behövde göra. För lösningar kommer inte bara av sig självt. Vi måste hitta dem. Antingen själva eller med hjälp av andra. Jag fick hjälp av vänner och familj men det var upp till mig att vilja ta emot hjälpen. Och till slut ville jag det och jag är så otroligt tacksam över att mina vänner och min familj orkade fortsätta att kämpa tillsammans med mig.

Hit kan du vända dig för att få hjälp:

Alkoholhjälpen.se
AA.se
Namdemansgarden.se
CapioMaria.se

Med detta inlägg hoppas jag att ni som känner igen er i min historia vågar ta klivet att söka hjälp OAVSETT vilken situation du är i. Jag pratar med många av er som känner igen sig i min problematik och många av er är osäkra på om man verkligen får bli nykter så här tidigt, måste man inte supa bort jobb och sin bostad först? Det trodde jag också, jag tittade på min pappa och trodde att jag var tvungen att bli som honom innan jag var alkoholist ”på riktigt”. Och en sak som är säker är att OM jag hade fortsatt så hade jag blivit det och hade precis som honom supit bort ALLT, familj, pengar och rätten till att äga någonting alls. Men varför inte göra vändningen innan allt detta? Då det dessutom är lättare? För ju fler år som går desto mer inlindad i sjukdomen blir du. Vissa kanske känner att de måste göra massa galna grejer för att ha rätten att bli nyktra men för vem skull då? Då lever du inte ditt liv för dig själv. Så lever du ditt liv genom andras ögon. Du dömer dig själv utifrån vad andra ska tycka och tänka. Jag fattar att alkoholen är en social grej och det känns läskigt, man vill inte känna sig utanför. Men OM du har problem med den (eller bara inte vill dricka, inte gillar att dricka) spelar det där någon roll då? Jag lovar att du kommer att hitta nya sätt att umgås på, att du dessutom som jag kommer ha kul under hel hel utekväll för att den INTE slutar i kaos. Du har ett liv, ska du göra det du behöver för att få ett bra liv som möjligt eller göra det som andra eventuellt tycker och tänker och må dåligt på kuppen? Valet är ditt!

Jag har under dessa åtta år lyckats skapa ett liv som tidigare bara fanns i mina drömmar. Jag har till och med saker i mitt liv i dag som jag inte ens kunde drömma om. Och allt har jag min nykterhet att tacka. Varje dag tackar jag för den för det är så jag är nykter, en dag i taget. För om jag hade sagt i början av min nykterhet att ”jag ska vara nykter hela mitt liv” då hade jag gripits av panik, det hade känts OMÖJLIGT och jag hade börjat dricka igen för att dämpa dessa känslor. I stället bestämde jag mig varje dag för att ”i dag ska jag vara nykter, i morgon kan jag göra vad jag vill men i dag, då ska jag vara nykter”.

Jag kan skriva om detta i timmar men förstår att lätt kan bli för långt. Därför är det tur att jag håller på att skriva en bok om detta som kommer ut i höst. En annan dröm som jag lyckats få till under min nykterhet, att skriva en bok om min nykterhet. Men jag har skrivit en hel del om detta på bloggen tidigare så nedan hittar du tips på blogginlägg att läsa på temat.

”Varför jag slutade dricka alkohol”

”Min pappa är en varg”

”Att festa nykter”

”Jag såg Amy dokumentären – ville börja kröka igen!”

”7 år nykter idag!”

❥ ”För 8 år sen (ikväll) hade jag min sista fylla”

Min nykterhet har förändrat och räddat livet för mig och därför brinner jag om att få dela min story och inspirera andra med liknande problem. Och även om du inte har problem med just alkohol utan kanske något annat hoppas jag på att inspirera till att våga och orka söka hjälp och göra den förändring DU behöver för att få ett bra liv.

TACK för att ni läser, delar och kommenterar när jag skriver om detta viktiga ämne som det behövs prata mer om!

Nu ser jag fram emot en till nykter dag och jag önskar er all lycka och kärlek som finns. Och glöm inte att det aldrig för för sent eller för tidigt att göra en livsomvändande förändring. LOVE J!

Kommentarer

  1. Bubblan

    Bra skrivet. Känner igen mig. Mitt liv med alkoholen slutar alltid i kaos. Ska börja leva som du gör. Känner mig inspirerad. Tusen tack för att du delat. Stort grattis till dina 8 år som nykter. Meddela mig gärna när din bok kommer ut. Jag köper den gärna.

  2. Natalie

    Alltså, WOW! Att du lyfter upp det här är SÅ viktigt – vi måste ändra på alkoholromantiseringen i vår kultur. Jag är glad att du delar med dig och ser väldigt mycket fram emot att läsa din bok. Jag hoppas att den kommer att nå ut till alla som kan tänkas dra nytta av den, vilket jag misstänker är nästintill varenda människa. Hade jag nåtts av ditt budskap när jag var tonåring tror jag att mina tonår hade sett väldigt annorlunda ut. Du är oerhört inspirerande och jag hoppas att du vet hur otroligt värdefullt ditt engagemang i den här frågan är. <3 Stort grattis till ditt nyktra liv <3

  3. Ellen

    Vilken fantastisk resa du har varit med om Josefin! GRATTIS och HEJA DIG till att du tog makten över ditt liv och fått uppleva denna magiska förändring 😀 Jag är säker på att du kommer inspirera andra i liknande situation till att förändra sina liv också. <3

  4. Malin

    Underbara fantastiska bästa Josefin ❤💌💜💓💥💌❤💜💓
    Ha en underbar härlig vecka ❤💜😘😉😊😍💌❤💜
    Kram ❤❤❤

  5. Linn

    Heja dig!!! Ett sånt peppande & bra inlägg om hur man faktiskt kan bli av sitt missbruk/beroende o leva ett fantastiskt liv utan det. Du är grym, tack för du delar med dig. Kram!!

  6. Anonym

    Magiskt! Att jag skulle se just detta just idag! Den 13:e är 8 år för mig (tog mig visst 24 timmar längre än dig att fatta… ) Skriver under på allt du berättar. Grattis och önskar dig ännu en nykter dag!

  7. Ingrid

    Du är helt otroligt. En stor inspirationskälla för mig. Din blogg har verkligen hjälpt och inspirerat mig genom åren. Tusen tack <3

  8. Anonym

    Det här är nog första gången jag någonsin kommenterar en blogg, men kan inte låta bli! Vilken fantastisk kraft du är, så välskrivet och inspirerande. Heja dig!

  9. SARA LEO

    Du är underbar och såå duktig! Är 18 år och känner, mycket tack vare dig, att jag redan nu ska lägga alkoholen på hyllan. Jag har länge funderat på det och har aldrig velat ”vardagsdricka” i framtiden men nu är det nog dags att verkligen avstå helt & hållet!!!
    Kramis <3

  10. Karro

    Fantastiska du!!!💕✨✨ gråter för att du skriver så himla fint om detta och ser fram emot att läsa din bok. Du är den person som jag inspireras ALLRA mest av, det är jag otroligt tacksam för! 🌸🌸

  11. Gitte Lindblom

    Fina Jossan
    Så bra att du är med dig alla dagar! Samt att du delar med dig av din inspiration! Jag hejar på dig! Alltid! Stor kram från moster Gitte ❤️👍😊

  12. /

    WOW
    Läste igenom hela inlägget, sen läste jag det igen, och en gång till! Har aldrig tidigare läst eller hört något från någon som uttrycker sig kring nykterhet såhär bra, positivt och inspirerande!!
    Är själv 19, och har precis samma problem, det går i släkten liksom. Har funderat på att kanske inte dricka alls men som du säger är det ju otroligt svårt, man vill inte missa det roliga, framstå som tråkig eller vara en outsider. Men nu fattar jag ju att man inte MISSAR det roliga utan faktiskt upplever det 10 gånger om utan alkohol!! Jag läste det här och tänkte för första gången, på riktigt, att ”okej, det kanske inte är så farligt, eller jag vet ju inte det förens jag testar och vänjer mig”.

    TACK gånger tusen för sån otrolig inspiration!!!<3

    1. josefindahlberg
      josefindahlberg

      MEN ÅH!!! Tack för att du delar med dig!! Och jaaa, precis så är det. You can do it, jag lovar!! Om du är som jag kommer du bara må bättre på sikt <3 <3 Heja heja!!KRAM

  13. Greta

    Tack för att du skriver och har skrivit om detta. Det är med hjälp av dig jag tog det största och bästa beslutet i mitt liv att sluta dricka, och om exakt en vecka har jag varit nykter i 2 år. Hittade din blogg när du skrev om nykterhet på din 6 årsdag som nykter och äntligen fick jag se någon ung tjej som hade haft problem men tagit sig ur det och hade ett socialt berikande liv. Trodde inte man kunde ha kul utan alkohol och var rädd för vad mina vänner skulle tycka. Men de och alla runt omkring mig tycker jag har blivit en bättre och härligare person att hänga och festa med. Så tack tack för att du finns och gör stor skillnad i människors liv. Ser mycket framemot att läsa din bok som kommer ut i höst.

    1. josefindahlberg
      josefindahlberg

      Alltså Greta. TACK! Din kommentar är lixom det som betyder allt. Därför jag gör detta och jag bli så glad över att jag kan nå ut och inspirera. Och heja dig!!! Fy fan va underbart!!! Grattis till ditt nya liv! <3 KRAM

  14. T

    Tack Jossan. Glad att jag hittade din blogg och speciellt inläggen som handlar om denna problematik som inte tas upp så ofta på bloggar/sociala medier. Varje gång jag läser dina inlägg om detta ämne, blir jag inspirerad till att sluta dricka helt och hållet. Jag dricker ca en gång i kvartalet, men varje gång så blir det då alldeles för mycket och slutar i en stor minneslucka och ångest i flera veckor. En sådan kväll var i lördagskväll, nu den 11 februari.

    Grattis till boken! Jag längtar tills den kommer ut. Den kommer kunna hjälpa sååå många! Jag hoppas att du kan ge tips på hur man kan ha roligt ändå, känna att man är tillräcklig/avslappnad ändå osv. Är så tacksam att du delar med dig! Är otroligt imponerad, av din diciplin att ändra ditt liv i rätt riktning och kunna avstå alkoholen helt. Det är en dröm jag har, att också kunna. För hur lite jag än tänkt dricka de FÅ gånger jag gör det, vinner alkoholen alltid ändå.
    Du ser alltid pigg och fräsch ut, och lycklig! Önskar dig all lycka och kraft till att fortsätta vara lika stark som du är. Tack Jossan. Kram och grattis på dig!

    1. josefindahlberg
      josefindahlberg

      TACK <3 <3 <3 Så fint att du delar och tack för alla fina ord. Att göra en förändring tar tid men i det krävs att man tar ett beslut. Mitt liv har bara blivit bättre och bättre sen jag tog beslutet om att inte dricka alls. Hoppas du hittar en väg som känns rätt för dig!! Stor kram och heja dig!! KRAM

  15. Linnéa

    Visst har du varit på 12-stegsmöten? Var det ”vanliga” 12-steg, eller gick du på ACA-möten? Jag tror att du nämnt 12-steg någonstans, men inte berättat om det mer utförligt. Hoppas att det är med i din nya bok 🙂

  16. Tilde

    Superbra inlägg!
    Jag är nu 22 och var nykter 3månader för att ändra mitt beroende och beteende när det kommer till alkohol. Jag känner verkligen att jag lärde mig att jag är bra utan alkohol också och att jag insåg, precis som du skriver, hur många timmar jag har missat pga alkohol. Jag började inte dricka tidigt, väntade tills jag var 18 men det är bara det senaste två åren när jag har kämpat med psykisk ohälsa som min konsumtion blivit mycket kraftigare.
    Efter mina 3nyktra månader så var jag ute och allt gick bra, sen var jag ute igen och allt kaosade, jag vet inte hur jag tog mig hem men det var vidrigt dagen efter iaf.
    Efter att ha läst ditt inlägg så funderar jag väldigt mycket på att bara sluta dricka helt men det är den där evigheten som skrämmer… Tack för tipset iaf om att ta det en dag i taget, jag ska börja ha det i åtanke!
    Tack igen för att bra inlägg!

  17. I

    Hejja Jossan! Så bra att belysa detta så mycket som du gör!

    Jag har alkoholism i familjen och har sett på många sätt hur mycket alkoholen förstör så för mig har alkohol aldrig riktigt varit förknippad med något positivt. Det har förstört en stor del av min uppväxt och jag har varit en typisk medberoende och har fått jobba mycket med mig själv.

    Det är ändå först nu de senaste åren som jag själv druckit mindre och mindre. I dag dricker jag 1-2 glas vin till mat vid max fyra tillfällen per år. När jag var yngre var det inte lika illa som för dig men jag ville dricka upp alla öl jag köpt innan vi gick ut och jag blev ofta för full. Jag blev lättad om det var någon annan som gjorde bort sig genom att bli för full och snubbla omkring och inte jag. Ändå gjorde jag sällan något som ingen annan gjorde men jag blev lite galnare och fick till skillnad från andra så otroligt mycket ångest, minnesluckor och tyckte inte om hur jag blev när jag blev onykter. Jag höll ofta koll på mig själv och det tyckte jag också var ett problem. Jag tyckte inte det var sunt att känna efter hela tiden tills jag tänkte att ”nu ska jag nog inte dricka mer” för då blev det ingen avslappnad och rolig kväll.

    MEN! Något som är så otroligt tråkigt är synen på alkohol. Tycker att det är ett stort problem att vuxna människor alltid ska hetsa alla andra att dricka. Jag, som kvinna i en fast relation som oftast då inte dricker, får kanske fem gånger på en kväll frågan om jag är gravid eller så är det någon som ändå ska ”tjata” och inte respekterar att jag bara inte vill dricka. Jag tycker att det är bra att tala om alkoholism samtidigt som jag vill inte vill ”hänga ut” någon av mina familjemedlemmar (som inte riktigt vill prata om att en haft och en har problem) när jag pratar med bekanta. Vill inte sitta och berätta om det på en fest med de jag inte riktigt känner men i stunden kommer jag inte på någon bra kommentar som får tyst på dem.

    Hoppas att du har en underbar årsdag! Kram!

  18. Sara

    Fantastiskt och härligt inlägg! Du är verkligen grym!

    Min erfarenhet av alkoholism är att min svåger och hans fru är beroende av alkohol. De vill inte inse det själva, och varje gång vi i familjen pratar med honom om det är hans respons Det är gott, lika mycket som ni tycker det är gott med godis.
    De blir sällan jättefulla, men dricker exakt varje dag. De ser det inte som ett problem, inte ens nu när de har fått en liten dotter. Det är svårt att se på. Måste det ske något fruktavärt för att de ska inse allvaret?

    Men det är precis som du säger, sjukdomen ser olika ut för alla.

    Vi gör allt för att stötta dem och finnas här, men som det ser ut nu verkar deras alkoholproblem inte få något slut.

    Ta hand om dig <3

×

Josefin Dahlberg

Hej sunshine!

Glittra till din mejlinkorg – Signa upp dig på mitt nyhetsbrev!